{"id":132137,"date":"2026-08-07T09:00:00","date_gmt":"2026-08-07T09:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/hdwrglobal.com\/?p=132137"},"modified":"2026-08-07T09:40:00","modified_gmt":"2026-08-07T09:40:00","slug":"forklaring-av-tangentbordslayouter-qwerty-qwertz-azerty-m-fl","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hdwrglobal.com\/sv\/blog\/132137\/forklaring-av-tangentbordslayouter-qwerty-qwertz-azerty-m-fl\/","title":{"rendered":"F\u00f6rklaring av tangentbordslayouter: QWERTY, QWERTZ, AZERTY m.fl."},"content":{"rendered":"

F\u00e5 arbetsverktyg tas f\u00f6r givet i lika h\u00f6g grad som datortangentbordet \u2013 och knappt n\u00e5gon stannar upp och undrar varf\u00f6r bokst\u00e4verna \u00e4r ordnade just s\u00e5. Varf\u00f6r inte helt enkelt i alfabetisk ordning? Och skulle inte en smartare ordning g\u00f6ra det mycket snabbare att skriva? I den h\u00e4r artikeln tittar vi p\u00e5 tangentbordets historia, presenterar de viktigaste tangentbordslayouterna som anv\u00e4nds i Europa och resten av v\u00e4rlden, och visar hur du byter layout i ditt operativsystem.<\/p>\n

\"QWERTY,<\/p>\n

Fr\u00e5n skrivmaskinen till datortangentbordet<\/h2>\n

Tangentbordet har sina mekaniska f\u00f6reg\u00e5ngare att tacka f\u00f6r sin nuvarande form. Innan datorerna gjorde sitt int\u00e5g p\u00e5 kontor och i hemmen skrevs dokument p\u00e5 skrivmaskiner. Den f\u00f6rsta riktigt anv\u00e4ndbara skrivmaskinen byggdes 1867 \u2013 med skrivst\u00e4nger ordnade i alfabetisk ordning. Denna ordning hade en avg\u00f6rande brist: vid snabb skrivning fastnade intilliggande skrivst\u00e4nger st\u00e4ndigt i varandra.<\/p>\n

\u00c5r 1868 b\u00f6rjade d\u00e4rf\u00f6r den amerikanske journalisten och uppfinnaren Christopher Latham Sholes arbeta p\u00e5 en ny prototyp. Resultatet blev QWERTY-layouten som fortfarande dominerar idag, och dess slutgiltiga form dateras till 1878. Tanken bakom den var att bokstavspar som ofta f\u00f6ljer p\u00e5 varandra medvetet separerades s\u00e5 att typstenarna inte skulle kollidera.<\/p>\n

N\u00e4r datorerna gjorde sitt int\u00e5g p\u00e5 1960- och 1970-talen \u00f6verf\u00f6rdes helt enkelt de bepr\u00f6vade skrivmaskinslayouterna. P\u00e5 1980-talet tillkom funktionstangenterna (F1\u2013F12), piltangenterna och kontrolltangenterna som Ctrl och Alt \u2013 och det moderna tangentbordet som vi k\u00e4nner det f\u00f6ddes. Om du vill friska upp minnet om vad alla dessa tangenter egentligen g\u00f6r kan du l\u00e4sa v\u00e5r artikel Beskrivning av grundl\u00e4ggande tangenter och anv\u00e4ndbara kortkommandon<\/a>.<\/p>\n

De viktigaste tangentbordslayouterna<\/h2>\n

QWERTY \u2013 den internationella standarden<\/h3>\n

QWERTY, som f\u00e4rdigst\u00e4lldes 1878, \u00e4r den \u00f6verl\u00e4gset mest utbredda layouten i v\u00e4rlden och har f\u00e5tt sitt namn efter de sex f\u00f6rsta bokst\u00e4verna i den \u00f6versta bokstavsraden. \u00c4ven om arrangemanget \u00e4r allt annat \u00e4n optimalt ur ergonomisk synvinkel har det blivit de facto-standarden \u2013 i den engelsktalande v\u00e4rlden, i Skandinavien, i Polen, i Spanien, Italien och p\u00e5 de flesta andra marknader.<\/p>\n

QWERTZ \u2013 standarden i de tysktalande l\u00e4nderna<\/h3>\n

I Tyskland, \u00d6sterrike och Schweiz \u00e4r QWERTZ standarden, liksom i flera l\u00e4nder i Central- och Syd\u00f6steuropa \u2013 d\u00e4ribland Tjeckien, Slovakien och Ungern. Den mest p\u00e5fallande skillnaden j\u00e4mf\u00f6rt med QWERTY \u00e4r att bokst\u00e4verna Z och Y \u00e4r ombytta. Anledningen \u00e4r enkel \u2013 p\u00e5 tyska (och tjeckiska) f\u00f6rekommer bokstaven Z betydligt oftare \u00e4n Y, och i kombinationer som \u201dtz\u201d ligger den mer bekv\u00e4mt under de kraftfulla pekfingrarna. Spr\u00e5kspecifika tecken som \u00e4, \u00f6, \u00fc och \u00df har egna tangenter. I Tyskland definieras den exakta tilldelningen i standarden DIN 2137 \u2013 standardlayouten betecknas T1, och sedan 2018 definierar standarden \u00e4ven den ut\u00f6kade E1-layouten, som g\u00f6r det m\u00f6jligt att skriva specialtecken fr\u00e5n m\u00e5nga andra europeiska spr\u00e5k.<\/p>\n

AZERTY \u2013 den franska varianten<\/h3>\n

AZERTY anv\u00e4nds n\u00e4stan uteslutande i den fransktalande v\u00e4rlden \u2013 Frankrike och Belgien. F\u00f6rutom den annorlunda bokstavsordningen sitter M till h\u00f6ger om L, d\u00e4r andra layouter placerar semikolonet. Dessutom best\u00e5r den \u00f6versta raden som standard av specialtecken och accenter: f\u00f6r att skriva siffror m\u00e5ste man h\u00e5lla ned Shift.<\/p>\n

Dvorak \u2013 den ergonomiska klassikern<\/h3>\n

Ingen av de historiska layouterna var egentligen optimerad f\u00f6r skrivhastighet. Det var just detta som Dvorak-layouten, patenterad 1936, syftade till att \u00e4ndra p\u00e5. Grundid\u00e9n: de vanligaste bokst\u00e4verna placeras i den mellersta (hem-)raden, vokalerna tilldelas v\u00e4nsterhanden och s\u00e4llsynta bokst\u00e4ver flyttas till den nedre raden. Dvorak slog dock aldrig igenom \u2013 f\u00f6r de flesta anv\u00e4ndare var omst\u00e4llningen helt enkelt f\u00f6r stor, s\u00e4rskilt eftersom layouten var optimerad f\u00f6r engelska.<\/p>\n

Colemak \u2013 det moderna alternativet<\/h3>\n

Colemak, som publicerades 2006, anses idag vara det tredje mest popul\u00e4ra tangentbordslayouten efter QWERTY och Dvorak. Tricket: endast 17 tangenter \u00e4ndras j\u00e4mf\u00f6rt med QWERTY, och de viktigaste kortkommandotangenterna (Z, X, C, V) f\u00f6rblir d\u00e4r de \u00e4r \u2013 Ctrl+C och Ctrl+V fungerar som vanligt. De vanligaste bokst\u00e4verna i det engelska spr\u00e5ket ligger i grundraden, vilket drastiskt f\u00f6rkortar fingrarnas r\u00f6relsev\u00e4g. Colemak levereras inbyggt i Linux och macOS.<\/p>\n

Tangentbordslayouter runt om i v\u00e4rlden<\/h2>\n

Ut\u00f6ver de latinska layouterna finns det m\u00e5nga layouter som \u00e4r specifika f\u00f6r andra skrivsystem:<\/p>\n