Streckkoder – allt du bör veta om dem

Streckkoder är ett av de vanligaste verktygen för produktidentifiering i världen. Enligt uppgifter från 2020 har över 90% av alla produkter i USA streckkoder. I butiker och andra detaljhandelsanläggningar är streckkoder ett viktigt verktyg för lagerhantering och betalningar. Streckkoder möjliggör lagerkontroll, transaktionsspårning och underlättar även upptäckten av förfalskade eller olagliga produkter. Därför används streckkoder i stor utsträckning inom detaljhandeln, industrin och logistikbranschen.

Streckkodernas historia

Streckkod är en grafisk representation av siffror, bokstäver och specialtecken som är utformad för att automatisera identifiering och spårning av produkter, varor eller tjänster i syfte att utfärda eller sälja dem. Streckkoderna, som idag används globalt, har en historia som går tillbaka till slutet av 1940-talet.

När utvecklades den första streckkoden?

År 1948 bestämde sig Norman Woodland, doktorand vid ett universitet i USA, för att skapa ett system för automatisk läsning av produktinformation. Idén presenterades för honom av hans kollega Bernard Silver, som kom på konceptet. Prototypen till dagens streckkod skapades av Woodland och kallades ”Bull’s Eye”-streckkoden, som liknade ett mål. Tyvärr lades Woodlands idé på is under de följande åren eftersom det inte fanns någon apparat som enkelt kunde läsa den skapade koden. En prototyp från 1952, skapad av en amerikansk forskare, orsakade en brand i hans hem och ledde nästan till en tragedi. Trots de båda forskarnas ansträngningar lyckades de inte uppfinna något som liknade dagens streckkodsläsare.

Vidareutveckling av streckkoden

Det var först flera år senare, 1969, som David Collins uppfann en effektiv ljuskälla som gjorde det möjligt att läsa av producerade streckkoder. Lasern, som den kallas, var den perfekta lösningen på de problem som Woodland och Silver hade ställts inför tidigare och används än idag. Det experimentella system som Collins skapade och installerade i en GM-fabrik (General Motors) och ett rederi uppmärksammades av stormarknadskedjorna, som 1970 inrättade en särskild fond för utveckling av streckkoder.

Strax därefter introducerade IBM enkla streckkoder på marknaden, vilka används än idag. Den så kallade UPC-standarden (Universal Product Code) skapades och används än idag i USA, vilket förbättrar kundservicen för dem som köper varor i olika butiker. Den första produkten som såldes efter att ha skannat en streckkod var ett tuggummipaket.

År 1977 skapades i Europa en motsvarighet till det amerikanska systemet, den så kallade EAN-standarden. 21 år senare beslutades att slå samman de båda standarderna och skapa ett enda globalt system, vilket ledde till skapandet av det GS1-system som används idag. Polen anslöt sig till EAN-systemet efter politiska förändringar 1990.

Olika typer av streckkoder

Det finns många olika typer av streckkoder, som kan kategoriseras utifrån följande kriterier:

Kodens dimensionalitet

• Endimensionella koder (1D) – informationen i koden representeras av omväxlande svarta och vita streck i en enda rad, t.ex. EAN-13- eller Code 128-koder
• Tvådimensionella matriskoder – informationen lagras på en specifik yta, vanligtvis med hjälp av vita och svarta kvadrater eller rektanglar, t.ex. QR-kod eller DataMatrix-kod
• Tvådimensionella staplade koder – en utvidgning av endimensionella koder, som består av flera rader kod placerade under varandra
• Komplexa koder – koder som innehåller element från både endimensionella och tvådimensionella koder

Bar bredd

• Enhetlig stapelbredd – koder där alla staplar har samma bredd
• Två stapelbredder – koder där staplarna har två olika bredder

Typ av kodade symboler

• Numeriska koder – koder där endast siffror i decimalsystemet är kodade
• Alfanumeriska koder – en utvidgning av numeriska koder, de kodar olika tecken och symboler utöver siffrorna

Kontinuitet i koden

• Kontinuerliga koder – det finns inga luckor mellan de kodade tecknen i dem
• Diskreta koder – koder där det finns luckor mellan de kodade tecknen

Antal kodade tecken

• Koder med fast längd – koder där antalet kodade tecken är konstant och oföränderligt, t.ex. EAN-8-kod
• Koder med variabel längd – i dessa koder varierar antalet kodade tecken och är olika för olika koder, t.ex. kod 39, interfolierad 2 av 5-kod

Hur skannar man en streckkod på rätt sätt?

Streckkodsläsare är utformade för att läsa, avkoda och överföra informationen i en streckkod till en målenhet. Denna process utförs med hjälp av en ljusstråle i form av en laserdiod eller LED (Light Emitting Diode). Ljuset absorberas av den svarta färgen och reflekteras från streckkodens vita yta, vilket skapar elektriska signaler.

För att korrekt kunna läsa, avkoda och överföra informationen till en dator måste du rikta in streckkoden med ljusstrålen på ett sådant sätt att den skär alla streck när det handlar om en endimensionell streckkod. När det gäller en tvådimensionell streckkod ska du rikta in den så att den delar den grafiska symbolen horisontellt ungefär på mitten.

De flesta streckkodsläsare som finns på marknaden använder dubbelriktad skanning, vilket innebär att de har en enda skanningslinje. Detta gör att de kan läsa inverterade streckkoder, dvs. streckkoder som är upp och ner i förhållande till laser- eller LED-strålen.

Det finns också flerriktade skannrar som kan läsa streckkoder från flera håll och har flera skanningslinjer, allt från några få till dussintals. Detta gör det lättare att läsa informationen i streckkoden och påskyndar skanningsprocessen, eftersom streckkoden inte behöver placeras i en viss riktning. I flerriktade skannrar bildar ljusstrålen ett rutnät av skanningslinjer, vilket gör det möjligt att skanna streckkoder snabbare. Tack vare den här lösningen kan streckkoder inte bara skannas horisontellt och upp och ner utan även i vinkel när de korsar en av skanningslinjerna.

Generering av streckkoder – vad och hur?

I den här delen av artikeln kommer vi att lära oss hur vi kan generera en streckkod och för vilket syfte vi kan använda den.

Var kan vi hitta streckkoder?

Streckkoder finns på alla typer av produkter. Varje artikel som säljs ska ha en unik EAN-kod (vanligtvis EAN-13). Streckkoder används också i lager för att verifiera lagringsplatser och de produkter som plockas, även om produkten inte nödvändigtvis har en streckkod tilldelad förrän den säljs.

Så här genererar du streckkoder

Att generera rätt streckkoder är en viktig del av hela processen. Om vi vill att vår kod ska vara lätt att läsa av en skanner måste vi se till att koden har rätt struktur. Redan från början bör vi bestämma om koden ska användas enbart för eget bruk eller om produkten ska säljas. Om vi vill märka produkter för eget bruk kan vi använda gratisprogram som finns tillgängliga på webbplatser. Om produkten däremot är avsedd för försäljning måste vi kontakta GS1 för att köpa koder till våra produkter.

Koden har genererats, vad händer nu?

När vi har fått eller genererat en kod måste vi ta hänsyn till hur den kommer att användas för att välja lämpliga etiketter för utskrift av koden. Vi har två utskriftsmetoder tillgängliga: termisk och termisk överföring.

De förhållanden under vilka koden kommer att användas är avgörande för att koderna ska kunna läsas på rätt sätt. Belysningen spelar här en viktig roll. Om belysningen är för stark kan det uppstå problem. Läsaren kommer att reflektera laserljuset från etiketten på ett sådant sätt att koden blir osynlig för enheten.

Koden är utskriven!

Slutligen har kodgenereringsprocessen avslutats. Den har skrivits ut och applicerats på lämplig plats. Nu kan vi njuta av att använda både vår skrivare och streckkodsläsare, som gör att vi kan läsa av koderna.

Streckkod kontra ursprungsland

Streckkoder är en integrerad del av shoppingen. Varje dag, till och med när vi handlar mat, skannas våra produkter. Många av oss kanske inte lägger märke till streckkoderna, men de döljer en hel del information. Idag kommer vi att fokusera på streckkodens tre första siffror (prefixet), som avslöjar produktens ursprungsland.

Efter att ha läst den här delen av inlägget kommer du att veta om den italienska ”penne”-pastan du köpte i snabbköpet verkligen producerades i Italien och mycket mer. En viktig fråga att klargöra är att det land som anges av streckkoden inte alltid är den faktiska tillverkaren av produkten. Vad innebär detta? En produkt som tillverkas av ett företag med huvudkontor i ett visst land kan också märkas med det landets streckkodsprefix. I praktiken innebär detta att ett företag med säte i EU genom att skicka in en ansökan till den internationella organisationen GS1 och betala en avgift kan få rätt att märka sina produkter med en streckkod från ett annat land.

Det är dock värt att komma ihåg att detta är ett sätt att kontrollera en produkts ursprung och att det är ett förslag snarare än en exakt angivelse av tillverkningsorten. Därför är det tillrådligt att närma sig denna information med viss försiktighet.

Typer av streckkoder kan klassificeras i 10 kategorier. Var och en av dem börjar sekventiellt med en siffra 0, 1, 2 och så vidare. Nedan finns en tabell som presenterar alla tillgängliga streckkodstyper och de länder eller specifika grupper som tilldelats dem.

Streckkoder av typ 0

Siffror	Beskrivning
001 – 019	Förenta staterna
020 – 029	Begränsad distribution
030 – 039	Droger i Förenta staterna
040 – 049	Begränsad distribution
050 – 059	Kuponger
060 – 099	Stany Zjednoczone i Kanada

Streckkoder av typ 1

Siffror	Beskrivning
100 – 139	Förenta staterna (reserverad för framtiden)

Streckkoder av typ 2

Siffror	Beskrivning
200 – 299	Begränsad distribution

Streckkoder av typ 3

Siffror	Beskrivning
30 – 37	Frankrike och Monaco
380	Bulgarien
383	Slovenien
385	Kroatien
387	Bosnien och Hercegovina
389	Montenegro

Streckkoder av typ 4

Siffror	Beskrivning
400 – 440	Tyskland
45, 49	Japan
460 – 469	Ryssland
470	Kirgizistan
471	Taiwan
474	Estland
475	Lettland
476	Azerbajdzjan
477	Litauen
478	Uzbekistan
479	Sri Lanka
480	Filippinerna
481	Vitryssland
482	Ukraina
484	Moldavien
485	Armenien
486	Georgien
487	Kazakstan
489	Hong Kong

Streckkoder av typ 5

Siffror	Beskrivning
500 – 509	Förenade kungariket
520	Grekland
528	Libanon
529	Cypern
531	Makedonien
535	Malta
539	Irland
54	Belgas och Luxemburg
560	Portugal
569	Island
57	Danmark
590	Polen
594	Rumänien
599	Ungern

Streckkoder av typ 6

Siffror	Beskrivning
600 – 601	Sydafrika
608	Bahrain
609	Mauritius
611	Marocko
613	Algieria
616	Kenya
619	Tunisien
621	Syrien
622	Egypten
624	Libyen
625	Jordanien
626	Iran
627	Kuwait
628	Saudiarabien
629	Förenade Arabemiraten
64	Finland
690 – 695	Kina

Streckkoder av typ 7

Siffror	Beskrivning
70	Norge
729	Israel
73	Sverige
740	Guatemala
741	Salvador
742	Honduras
743	Nikaragua
744	Costarica
754	Panama
746	Dominikanska republiken
750	Mexiko
759	Venezuela
76	Schweiz
770	Colombia
773	Uruguay
775	Peru
777	Bolivia
778 – 779	Argentina
780	Chile
784	Paraguay
789	Ecuador
789 – 790	Brasilien

Streckkoder av typ 8

Siffror	Beskrivning
80 – 83	Italien, Italien
84	Spanien
850	Kuba
858	Slovakien
859	Tjeckiska republiken
860	Jugoslavien
867	Nordkorea
868 – 869	Turkiet
87	Nederländerna
880	Sydkorea
885	Thailand
888	Singapore
890	Indien
893	Vietnam
899	Indonesien

Streckkoder av typ 9

Siffror	Beskrivning
90 – 91	Österrike
93	Australien
94	Nya Zeeland
955	Malaysia
958	Macao
977	ISSN (tidskrifter)
978	ISBN (böcker)
979	ISMN (musikförlag)
980	returkvitton
981 – 982	gemensamma valutaområdet kuponger
990 – 999	Kuponger

Sammanfattning

I den här artikeln har vi lärt oss om streckkodernas historia, upptäckt deras typer, förstått deras användningsområden och utforskat hur streckkoder kan genereras. Denna kunskap har fört oss närmare en förståelse för när och hur streckkodssymbolerna, som placeras på produkter, skapades, samt hur man kan fastställa ursprungslandet för de produkter som vi dagligen stöter på och lägger i våra kundvagnar.

Artikeln belyser den avgörande roll som streckkoder spelar i alla företag och hur de hjälper till att hantera olika typer av varor, särskilt deras inventering och klassificering, vilket påverkar datatransparensen.